onsdag 18 februari 2009

Sparvens andra utställning - 14.2.2009

Så var det dags igen då! Det började på onsdagen med ett sånt där jobbigt bad igen. Mattte tvingade in mig i badrummet och tvättade hela pälsen på mig två gånger och sköljde i en evighet.

Sen hällde hon någon sorts vätska på mig och sköljde hela mig igen i evighet. Jag försökte smita flera gånger, men matte höll fast mig.


Vad skall detta duschande vara bra för egentligen? Jag är ju fin som jag är! Se bara så jag ser ut när jag är dyngsur! Det här är inget roligt för en katt! Förstår inte människor det?


Efter den hemska duschen fick jag iallafall krypa upp i en handduk i mattes famn och det var myyyyysigt! Jag låg kvar där länge och huttrade, och matte försökte gnugga mig torr och trösta mig.

Två dagar senare tyckte visst matte att jag skulle duscha igen! Vad håller hon på med? Men det var bara bakdelen som skulle duschas, min framkropp förblev torr. Som om jag skulle se fet ut i pälsen där bak?! Hmpf! Sen fick jag ligga på mattes knä och blåstorkas, som förra gången också. Men det är rätt skönt faktiskt.


Och dagen efter det bar det iväg igen då. Fast nu var det en kortare resa iallafall. Matte stoppade in mig i en bur i en stor lokal med massor av andra sådana burar med andra katter i. Jag fick en kudde där inne, min gamla röda toalett som var på toalettstolen förut, mat och vatten. En boll att leka med fanns upphängd, fast jag var knappast på lekhumör där. Matte satte dit ett skynke igen i buren så jag kunde få gömma mig lite om jag ville. Men den här gången kikade jag faktiskt ut lite grann, lite spännande var det ändå.


Men matte bar runt på mig en del också. Jag blev lite rädd och förvirrad när jag såg så många andra katter, men i mattes famn var det tryggt. Matte skyddade mig från dem andra. Och sen skulle jag fram till en ny farbror som klämde och synade mig. Han lyfte upp mig och synade mig från alla håll och kanter.


Men den här gången var jag faktiskt inte alls rädd. Mer nyfiken faktiskt.


Sen fick jag komma upp i mattes famn igen ett tag, för att en kort stund senare komma till farbrorn igen för att jämföras med en annan katt. Den andra katten fick en fin silvrig vattenskål på fot av farbrorn. Den hade varit trevlig att ha och dricka ur där hemma. Jag fick en rosett iallafall, men den kunde man ju inte använda till något, så den var inget intressant. Matte satte fast rosetten på buren och plockade undan skynket. Så här såg min bur ut då:


Sen plockade matte ur sakerna ur buren och stoppade mig i min riktiga bur igen. Och så åkte vi hem. Alltid skönt att komma hem igen!
Matte kompletterar: Sparven bedömdes av Louis Coste den här gången, en fransman. Tyvärr skrev han för oläsligt på bedömningssedeln, men ordet "nice" förekom här och var. Ögonen kunde ha en lite djupare färg, och på magen fanns det lite små svagt bruna fläckar, annars var hon jättefin och bra. Och hade en "ragdoll-look" också, några andra ragdolls han bedömde sades ha en mer "birma-look". Så det var trevligt. Sparven blev dock Ex1 för att det inte fanns någon annan katt som kunde bli det. Hon var den enda brun mitted där. Nu har jag lovat Sparven att inte ta henne på någon utställning mer på ett tag, jag har inte hjärta att utsätta henne för dessa hemska bad så ofta.

tisdag 3 februari 2009

Sparvens första utställning 1.2.2009

Vilka umbäranden matte har utsatt mig för!!! Nu skall ni få höra:

Det började i fredags då matte skulle ha mig att bada. Jag har badat flera gånger och har inga problem med det, så länge det går snabbt är det rätt skönt. Men det här var ju bara hemskt. Först sköljde matte mig och hällde sedan på en konstig grön sörja på svansen min. Hon gnuggade och hade sig och sedan höll hon mig i en handduk i 15 min. Därefter blev jag satt i vattnet igen och fick en annan sörja över hela kroppen, gnuggades in och sköljdes och fick samma sörja på mig igen och sedan sköljdes jag i 15 min. Det var inte roligt och jag pep och försökte ideligen smita, men matte höll mig fast. Uuuuusch!


Sedan fick jag komma upp i en handduk i mattes famn och hon tröstade mig och torkade mig lite. Därefter kom hårtorken fram igen, men den har jag faktiskt vant mig vid nu och tycker är ganska skön. Men det var låååååång tid matte skulle ha mig under hårtorken. Hälften skulle ha räckt. Sedan var det äntligen färdigt iallafall och jag fick tvätta mig själv lite grann - man vill ju ha sina egna dofter förstås - och så fick jag god skinka serverad. Mums.

Dagen därpå packade matte med sig min toalett, mat och andra grejer och stoppade mig i buren och åkte iväg. Det blev en låååååång resa - gick av och på olika bussar och tåg och även bil, jag trodde aldrig vi skulle komma fram. Men till slut gjorde vi det och jag blev utsläppt ur buren i ett mellanstort rum. Matte försökte hindra mig från att smita ut ur rummet, men jag hann före och då fick jag plötsligt syn på en annan fyrfoting i samma storlek som mig. H*n stirrade på mig och jag sprang snabbt in på rummet igen. Det var det rummet jag fick vara i större delen av kvällen, förutom att matte tog mig med till ett annat rum en stund där jag fick gå runt och nosa medan matte och en annan tvåbening satt och kollade på TV. Och sedan fick matte för sig att jag skulle duschas igen! Så det blev badkaret igen och samma löddriga sörja över hela kroppen, men mest på svansen. Sedan skulle jag sköljas i 15 min igen och därefter blåsas med hårtork. Mattes tvåbenta kompis var med och hjälpte till och hindrade mig från att smita.

Sedan på kvällen gick jag på toaletten som nu låg på golvet. Samma toaset som hemma, fast med röd bricka utan hålet i mitten,och med mycket pellets. Vi sov i samma rum på natten, jag och matte och morgonen därpå blev jag satt i buren igen och så åkte vi bil, jag, matte och hennes tvåbenta vänner. Det var inte roligt och jag pep hela vägen i bilen. Sen kom vi in i en STOR lokal med massor av konstiga dofter efter olika fyrbeningar. Matte satte buren på ett stort bord och öppnade burdörren. Men det var en massa människor som bara stirrade på mig där så jag vågade inte gå ur. Matte lyfte mig ur buren och jag blev granskad och klämd på av en konstig människa och sedan fick jag komma i buren igen. Några minuter senare väntade en annan bur på mig som matte stoppade in mig i. En större bur den här gången, men likväl en bur. Jag tittade på matte med bedjande ögon, men nej det fanns ingen pardon. Det kom in mat och vatten och en liten låda med sand (det kändes ovant, det var ju länge sen jag använde sand nu), så jag skulle tydligen vara kvar i denna bur nu.

Buren var pyntad av tyg runtom och inuti och en sittpuff, fast jag föredrog att ligga i den lilla lådan för där var ett skynke framför, så jag kunde gömma mig lite. Folk gick ju hela tiden förbi och stirrade. Så här såg det ut:



Matte berättade att min mamma Pirelli och kullbror Caesar (Avalanche - "Snygg-Lars") var där också och hon visade mig dem lite snabbt. Men jag kände inte riktigt igen dem, det var ju så länge sedan jag flyttade hemifrån. Här var brorsan Caesar i sin bur iallafall:



Och mamma Pirelli här i sin:



Sen tog matte ut mig ur buren och bar runt med mig, fram till en annan bur! En annan fyrbening som såg ut precis som mig satt i buren bredvid. Jag bara tittade på henne. Jag sitter i buren till vänster på bilden:



Sen var det någon som lyfte ur mig och höll upp mig och granskade mig länge. Han pratade några ord med matte och sen fick jag komma i mattes famn igen. Så här såg det ut:





Brorsan slapp inte heller undan, men han hade en annan gubbe som klämde på honom. Och efteråt fick han en rosett.


Sen blev jag buren tillbaka till den gamla buren igen och där låg jag hela dagen och spanade lite på alla som gick förbi och alla tittade in på mig också. Jag är inte blyg annars, men nu var jag det och det var skönt att gömma sig bakom skynket.

Sedan plockade matte ut mig ur buren och tömde den på alla saker och satte mig i min riktiga bur igen. Sen bar det av igen - av och på olika tåg och sedan buss. Men när vi var framme så var vi faktiskt HEMMA! Jag sträckte ut mig riktigt ordentligt på golvet - efter en hel dag hopkurad i en liten låda. Jag fick tillbaka min riktiga toalett, med hålet i mitten och tog sedan mitt klösträd åter i besittning och vilade där uppe. Skönt att vara hemma!!!


Matte kompletterar lite: Sparven fick en fin bedömning av domaren som var norrman - Geir Edvardsen. "Snill og blyg fröken". Medium stor - bra tyngd. Bra panna. Ngt lang i nosen & rak profil. Önsker bedre farge. Om ögonen: Fin look - Noe svakfarge. Om öronen: velplan - fine. Om päls: velstelt & fresh. Om svans: bra buskig lengde. Om kondition: Excellent