tisdag 9 februari 2010

Besök av en hund

Matte har haft besök av några vänner som har hund. Så här stor och läskig var han:



Jag var jätterädd för honom först, men jag såg ganska snart att han faktiskt var jättesnäll. Jag stod och spanade på honom en del.
Jag har ju sett hundar förut, men det var jättelänge sen, hemma hos min uppfödare. Men jag var ju så liten då, så jag minns det knappt.

Sparvens 1-årskalas

Strax efter min 1-årsdag ordnade matte en riktig födelsedagsfest för mig. Den skall jag berätta om nu, även om det gått lång tid sedan dess nu...

Jag fick ett grattiskort på posten av stormatte och storhusse, det var väldigt fint och matte lade det vid min vattenfontän så jag kunde titta på det när jag drack vatten.

(jag är för övrigt supernöjd med min vattenfontän, jag har fräscht vatten hela tiden - hääärligt!)

Det var många som kom på födelsedagsfesten, jag blev lite blyg faktiskt. Låg för mig själv en del och bara betraktade de andra.


Jag fick många presenter. Här har jag precis öppnat en. Pappret var lika roligt som presenten sig!


Det här fick jag i present:


Jag prövade genast en av leksakerna, en vippa med en boll som var väldigt rolig.

Här är en annan present jag gillade. En tygråtta. Den har jag haft mycket roligt med!

Sen var det tårtdags! Matte hade gjort tårta som skulle föreställa kattansikte med ögon och morrhår, men jag tyckte inte det var likt.


Jag slapp äta av tårtan iallafall, jag gillar inte såna söta konstiga saker som människor äter. Jag fick istället en jättefin mat som var mummms.


Men det tar på krafterna att ha kalas. Jag blev trött och gick och lade mig och sov.

När jag vaknade blev jag riktigt gossjuk, som jag brukar. Och jag fick ordentligt med gos, inte bara av matte, utan även av gästerna. Vad jag njöt!

Den här famnen var skön att ligga i också, mattes kompis.

Nu var det länge sen...

Mjaaaauuuuu, säger Sparven! Nu, matte, är det dags att uppdatera bloggen igen! Jag har en hel del att berätta, men jag behöver ju lite hjälp från matte att administrera det hela. Men nu skall jag minsann sätta fart på matte igen. Det var länge sen sist.

onsdag 10 juni 2009

Sparven fyller 1 år idag - GRATTIS!

Idag är det min födelsedag! Jag fyller 1 år nu och blir stor kisse. Nu är jag ingen kattunge längre. Nu är jag stor katt. Matte har sett till att vara ledig den här dagen så hon kan vara hemma och fira mig. Hon hade lovat mig en lång utevistelse med sele och koppel idag så jag skulle få nosa på blommor, mumsa på gott gräs och kanske klättra i träd. Men när vi skulle gå ut så regnade det bara. Jag blev alldeles blöt och ville inte ta ett steg där ute. Smet in under tak precis vid porten och tittade ut på regnet. Usch, vad sur jag blev, även bokstavligt.


Men istället så fick jag gå en sväng nere i mattes källare. Jag fick springa fritt där och nosa runt och spana vad folk har i sina källare.


Nu skall jag gå och äta. Finaste gourmetmat serverar matte idag. Och hon kallar mig födelsedagskissen. Det är ju min stora dag idag. :-) Hon har också lovat nu att vi skall ta igen den långa utevistelsen någon annan dag istället, då det inte regnar.

Sparven får en innätad balkong

En dag kom en människa hem till oss, matte sade att det var hennes bror, och han hade med sig en massa brädor och stora nät. Han var ute på balkongen och spikade och hamrade, det var så spännande så jag ville vara med och se på. Men det fick jag inte, matte höll mig borta därifrån. Men sen när det var klart, då fick jag komma ut och då fick jag vara på balkongen så mycket jag ville. Det har jag aldrig fått förut. Jag har bara fått vara ute korta stunder där och då med matte som hela tiden tittar strängt på mig. Men nu fick jag vara ute hur mycket jag ville, och själv t.o.m. Woooooowww! Så här fin är vår balkong



Och jag ääääääälskar att sitta där och spana. Nosa frisk luft och se och höra allt spännande där ute. Det man ser är en stor gräsmatta och sedan skog. Mycket fåglar och ibland ser man andra katter också.


Att sitta i fåtöljen där ute och vila är också mysigt.

Sparven blir stor kisse och börjar löpa

En dag hände något konstigt med mig, det kändes jättekonstigt i hela kroppen. Det liksom gjorde ont och kliade i hela mig, särskilt mellan benen just. Det var som att jag behövde någonting. En kattpojke! Matte sade att jag blivit könsmogen, det var ett svårt ord. Jag sköt upp hela bakdelen så mycket jag kunde och pep som bara den. Se här bara hur jag led!



Matte försökte klappa och trösta mig, men jag gick inte att tröstas. Det var bara för jobbigt! Och jag visste ju inte riktigt vad som hände heller, så det var läskigt. Jag pep i högan sky, har matte berättat. Jag ville ju så desperat ha en kattpojke, men det fick jag inte. Istället tog matte med mig till en doktor.



Doktorn tog fram en läskig spruta och matte höll i mig medan jag fick sprutan i mig. Jag blev så rädd så jag hoppade till så mycket så sprutan åkte ur och hamnade i mattes hand istället. Det var inte mer än rättvist, tycker jag. Skall jag ha en läskig spruta så kan hon få det också. Sedan fick jag en tratt över huvudet, så jag inte skulle bråka mer, sade doktorn,, och så höll matte hårdare i mig. Sprutan kom in och det gjorde ONT. Men sedan fick jag ligga i mattes famn och matte tröstade mig. Plötsligt blev jag bara jättetrött och somnade där i mattes famn. När jag vaknade upp låg jag i buren med filtarna om mig och var alldeles omtöcknad.



Då mådde jag inte bra minsann! Jag kunde inte ens stå på benen! När jag skulle gå på toaletten så kom jag inte längre än till hallen och föll ner och kissade på golvet. Förargligt, nu fick matte torka upp efter mig. Men matte sade att det inte gjorde något och tröstade och klappade mig. De närmaste två-tre dagarna låg jag mest i buren och vilade. Ibland låg jag på fåtöljen i mattes arbetsrum och tittade på när matte skrev på datorn - men det var ett sjå att komma upp dit. Jag fick ta i av alla krafter för att komma upp, det kändes konstigt för jag hoppar ju upp dit lätt som en plätt annars. Matte lade en filt under mig, så det inte gjorde något om det skulle komma kiss.


Jag hade ju ett sår på magen också på en kal fläck. Det måste jag ju visa. Men jag brydde mig inte om såret och det gjorde ju inte ont heller, så det bekom mig inte. Matte var dock intresserad av det och ville titta på såret varje dag. Sen såg man mindre och mindre av såret för att det kom ny päls där, och det var skönt, tyckte jag.

tisdag 9 juni 2009

Leksaker

En dag kom matte hem med en jätterolig leksak åt mig. En kattroulett. Den var jäääääättekul! Det är en boll som snurrar runt som man skall försöka fånga. Och så är det en mus i mitten. Men det är ju bollen som man är ute efter.

Jag använde alla mina krafter och lyfte upp hela snurran för att komma åt den där bollen.

Fast jag tröttnade ganska snabbt på den egentligen, för man kom ju aldrig åt den där bollen ju. Sen fick matte för sig att själv göra en leksak åt mig, en toarulle med godis i och folie runt om med små hål i. Men den var inge rolig alls!


Sen kom matte hem med långa snören som hon hängde upp vid balkongdörren. Och oj vad de var roliga!!! Man ville fånga snörena och burra in sig i dem.

Det var ju så många snören, så alla fyra tassar kom till användning där.


Fast sen tröttnade jag egentligen på dem också, så nu får matte ha sina snören ifred.


Matte vill gärna tillägga: trådarna är alltså ett fransdraperi, och de sitter ordentligt fast där uppe, så det är ingen risk för kissen. Men numera bryr sig Sparven inte om snörena alls längre, så det funkar bra med draperiet.